Vad är en säkerhetsplan? Innehåll och exempel
En säkerhetsplan samlar risker, åtgärder, roller, beslutspunkter och avvikelser. Se minsta innehåll och skillnaden mot rutt-, tur- och krisplan.
Publicerad 2026-07-12 · uppdaterad 2026-08-11 · 10 min
Grundare, produktansvarig och fjälledaraspirant, Turplanering / Fjällklar AB
En säkerhetsplan är den del av turplanen som samlar risker, förebyggande åtgärder, roller, beslutspunkter och rutiner vid avvikelse. Den ska visa hur gruppen minskar exponering före start och vad som händer när förutsättningarna ändras.
Planen behöver inte vara ett separat dokument. Den behöver däremot vara aktuell, tillgänglig och tydlig nog för de personer som ska agera. Den är ett arbetsunderlag, inte ett intyg om att turen är säker.
Fyra delar som svarar på olika frågor
Begreppen överlappar, men de svarar på olika frågor. Det gör dem användbara när du ska se om något saknas.
| Del | Huvudfråga | Exempel |
|---|---|---|
| Ruttplan | Var går turen? | Start, mål, vägval, passager och alternativ rutt. |
| Turplan | Hur genomförs turen? | Schema, grupp, utrustning, väder, ansvar och logistik. |
| Säkerhetsplan | Hur hanteras risk och avvikelse? | Larmkedja, roller, vändtid, go/no-go och reservvägar. |
| Krisplan | Vad gör gruppen när en allvarlig händelse har inträffat? | Larm, position, första åtgärder, ledning och kontakt. |
Ruttplan, säkerhetsplan och krisplan kan ligga i samma turplan. Skillnaden hjälper gruppen att se om den bara har en önskad linje på kartan, eller också underlag för att förebygga och hantera avvikelser.
Vad säkerhetsplanen ska innehålla
Utgå från den aktuella rutten, gruppen och årstiden. En användbar säkerhetsplan innehåller minst följande delar:
- Förutsättningar och antaganden för rutt, väder och grupp.
- Riskkällor, möjliga händelser och förebyggande åtgärder.
- Ansvarig ledare, reserv och fördelade uppgifter.
- Beslutspunkter, alternativ och avbrytningskriterier.
- Tider för kontroll, vändning, kontakt och återkomst.
- Larmväg, positionering och plan vid utebliven täckning.
- Vilken information har hemmakontakten och när ska den agera?
Ange också när planen ska kontrolleras på nytt. En plan som inte följer med nya observationer blir snabbt en beskrivning av gamla antaganden.
Koppla varje viktig risk till en åtgärd och ett beslut
En allmän uppmaning att vara försiktig beskriver inte hur risken minskas. Skriv i stället vilken exponering som ska undvikas, vilken förberedelse som krävs och vilken observation som ändrar planen.
- Riskkälla och händelse: vad kan påverka gruppens mål?
- Förebyggande åtgärd: vad ändras i rutt, tid eller grupp?
- Observerbar signal: vad ska gruppen kontrollera?
- Beslut och ansvar: vem gör vad när signalen uppstår?
Det finns inga allmänna vind-, sikt- eller köldtal som passar varje fjälltur. Gruppen behöver sätta egna kriterier utifrån exponering, kompetens, utrustning och möjliga alternativ.
Dela planen efter roll
Alla behöver inte se allt. Gruppen behöver förstå rutt, vändpunkter, utrustning och vad som händer vid avvikelse. Hemmakontakten behöver turöversikt, tid, område, kontaktvägar och instruktion för utebliven återkomst.
Känsliga deltagaruppgifter, som hälsa eller anhörigkontakt, bör hanteras separat och bara delas med dem som faktiskt behöver informationen.