Fjällräddningen, vad händer när du larmar?
Vad du behöver kunna berätta när du larmar från fjällmiljö: position, lägesbild, gruppstatus, kontaktväg och väntan på hjälp.
Publicerad 2026-07-12 · uppdaterad 2026-08-12 · 8 min
Grundare, produktansvarig och fjälledaraspirant, Turplanering / Fjällklar AB
När något allvarligt händer i fjällen är 112 vägen in till samhällets larmkedja. Den som larmar behöver kunna beskriva var gruppen är, vad som hänt, hur läget förändras och hur gruppen kan nås igen.
Fjällräddning är inte något man planerar för att använda lättvindigt. Däremot ska turplanen göra det lätt att ge rätt information om hjälp verkligen behövs.
Förbered informationen före turen
Vid stress är det svårt att leta efter detaljer. Säkerhetsplanen bör därför innehålla larmkort med det som behövs först.
- Aktuell position eller senast kända position.
- Planerad rutt, alternativa rutter och färdriktning.
- Antal personer, skadeläge och gruppens utrustning.
- Väder, sikt, vind och möjlighet att vänta skyddat.
- Telefonnummer, satellitkontakt och hemmakontakt.
Positionen bör kunna anges även utan app. Ha karta, koordinater, lednamn, terrängbeskrivning eller annan robust referens.
Vad händer efter att du ringer 112?
SOS-operatören frågar vad som har hänt, var det har hänt och vilket nummer du ringer från. Svara sakligt och säg när något är osäkert. SOS Alarm förmedlar larmet till rätt hjälpinstans. Polisen ansvarar för fjällräddningen och leder insatsen. Frivilliga fjällräddare och andra resurser kan kallas ut efter behov.
| Fråga | Varför den spelar roll |
|---|---|
| Vad har hänt? | Avgör typ av hjälp och brådska. |
| Var är ni? | Styr sökområde, färdväg och resurser. |
| Hur mår gruppen? | Visar om fler risker uppstår under väntan. |
| Hur kan ni nås? | Gör uppföljning möjlig om samtalet bryts. |
Kommer fjällräddningen med helikopter?
En helikopter kan användas, men den är inte garanterad. Polisen avgör vilka resurser som är möjliga och lämpliga utifrån läge, väder, sikt, terräng och tillgänglighet. Gruppen ska inte flytta sig till en mer utsatt plats i hopp om snabbare hämtning, om inte larmcentralen ger den instruktionen.
Hjälp kan ta tid. Skapa värme, skydd och ordning medan ni väntar, och håll kontaktvägen tillgänglig.
- Vem håller kontaktväg aktiv?
- Vem sköter den skadade och dokumenterar förändring?
- Var samlas övriga deltagare?
- Vilken plats är säkrast att vänta på?
Om larmcentralen ger råd ska de följas. Skriv ner tider och viktiga instruktioner om det går.
Kostar det att ringa 112 eller få fjällräddning?
Samtalet till 112 är kostnadsfritt. Låt inte osäkerhet om kostnad fördröja ett akut larm. Fjällräddning är till för nödlägen, inte som transport när turen blivit obekväm eller planen inte höll.
Polisen och SOS Alarm avgör om en räddningsinsats behövs. Privat transport, vård och försäkringsfrågor är separata kostnader och villkor. Artikeln lovar därför inte att varje följdkostnad är kostnadsfri.